Min historia

40-TALET

Jag är född i Stockholm men bodde under min flickskoletid 7 år i Skövde där min far hade en tjänst som överste på P4. Det var 40-tal och kvinnomodet var stelt och ytterst damigt. Tonårsmode existerade inte alls. Jag protesterade vilt mot det trista tantmodet och klädde mig i egendesignade kläder till skollärarnas fasa.

Klänningar med snörningar i sidan, randiga stickade jumprar tillsammans med korta veckade kjolar, färgade strumpor eller randiga sockor. Baddräktsformade överdelar och smala byxor. Allt syddes av vår hemsömmerska och de färgade strumporna, som var något alldeles nytt, importerades från England och gick att inhandla i en affär i Göteborg. Mamma beställde! Vilken lycka!

Läs mer

50-TALET

Eftersom jag alltid ritat, målat och skapat mina egna kläder blev det bestämt att jag skulle fortsätta min utbildning på Beckmans Designskola. Jag fick designuppdrag och 1951 kom den store världsberömde italienska modeskaparen och markisen Emilio Pucci till Stockholm. Han var i Stockholm för att söka en modell till sitt modehus i Florens.

Alla Stockholms modeller samlades på NK för att visa upp sig för Pucci och jag var en av modellerna.
Den stilige och temperamentsfulle markisen blev hänförd av min uppenbarelse i snörliv, bubbelkjol, schackrutig mössa och ballerinaskor. ”I love her !” ropade Pucci med skorrande R.

Läs mer

60-TALET

Härliga 60-tal! Ett nyskapande ungdomsmode slog igenom. Mary Quant från London slog igenom över en natt när hon lanserade kort-kort. OP-modet var stort med svart-vita plagg i optiska mönster. Engelsmannen Vidal Sassoon blev världsberömd med sina nya, kortklippta, geometriska frisyrer.

Make upen för dagen var stora svartmålade rådjursögon. Alla ville se ut som Twiggy! Beatles var heta och dominerade musiken totalt. Swinging London! Även Paco Rabanne, André Coureges och Pierre Cardin var ytterst tongivande modeskapare på 60-talet. Minimalisten Rudi Gernreich gjorde avancerade baddräkter. I Stockholm öppnade Gul och Blå sin första butik som snabbt blev Butiken Nr 1 för alla som ville hänga med. Köerna slingrade sig långa när en ny leverans av deras åtråvärda jeans anlänt.

Läs mer

70-TALET

Under 70-talet blev modet i Sverige trist och oerhört politiskt. Manchester och velour slog igenom. Vem kommer inte ihåg velour-overallen för både kvinnor och män! Mao-jackan blev ett begrepp och modet fick en kommunistisk profil. Inte speciellt lustbetonat för oss modeskapare som var för ett mer ”parisiskt” mode.

På 70-talet tillverkades en stor del av mina kollektioner i Indien där vi hade tillgång till underbara handvävda tyger i bomull och siden, allt från grovvävt råsiden till tunna, skira kvaliteter. Jag ritade aftonoveraller och anorakjackor som tillverkades i fantastiska sidentyger. Kjolar och tunikor i råsiden kombinerat med stickade tröjor var inte heller så dumt! Italiensktillverkade stråhattar i olika färger var toppen på toppen och ett par säsonger vann jag ett Femina-pris i form av små fina statyer.

Läs mer

80-TALET

80-talet kom med nya influenser från Japan, Paris och New York. Plaggen blev vidare och större och axelvaddarna, som skulle vara tjocka, gjorde come-back. Kimonoinspirerade plagg och vida jackor var häftigt och populärt, liksom stickade klänningar i läckra färgtoner.

I början på 80-talet öppnade jag och min man den första Gunilla Pontén-butiken på Regeringsgatan i Stockholm. Inredningen var unik och skapad av en duktig arkitekt efter mina idéer. Butiken hade ett nytt spännande utbud och det blev enorm rusning efter ett litet snörliv som tillverkades i allt från brodyrtyg till sidentyg i starka färger.

Läs mer

90-TALET

På 90-talet skrev jag mina memoarer Tyg och Otyg efter påtryckningar från många modeintresserade personer och Norstedts Förlag. Jag fick den stora förmånen att skriva ett kapital i månaden och gå igenom texten, mina teckningar och bilder ihop med den underbara redaktören Ylva Holm som, tyvärr, gick bort allt för tidigt. Det var roligt och spännande att dra mig till minnes min innehållsrika barn- och ungdomshistoria.

Jag har levt ett passionerat liv med mitt skapande, mina kärlekar och mina fyra barn som tillhör den stora lyckan. Sorger och bekymmer finns väl i de flestas liv, även mitt.

Läs mer

2000-TALET

2000 var årtiondet då jag fick tre nya utmärkelser, vilka gladde mig alldeles särskilt. 2003 fick jag hovniga och ta emot Kunglig Medalj med Högblått band av Kungen. Som förresten är en person med stor humor, det gillar jag. 2006 fick jag tidningen ELLEs hederspris. Snygg och fin skylt att pryda bokhyllan med! 2008 var det dags igen och då kom den stora skrällen.

Jag blev uppringd av KTHs rektor som meddelade att jag fått KTHs Stora Pris. Dråpligt nog hörde jag fel på prissumman (typiskt mig!) och uppfattade den till kr 8.500 när den i själva verkat var 100 gånger så stor, nästan 1 milj. Jag höll på att svimma! Vilken ära bland de stora föregångarna som fått priset tidigare.

Läs mer